Några år efter dess lansering formaliserade Debian grundreglerna det skulle följa som ett fri programvaruprojekt. Detta med avsikt aktivistiska beslut möjliggör en ordnad och fridfull tillväxt genom att försäkra sig om att alla medlemmar utvecklas i samma riktning. För att bli en Debian-utvecklare måste varje kandidat bekräfta, visa sitt stöd till, och följa grundreglerna etablerade i projektets grunddokument.
Utvecklingsprocessen diskuteras konstant, men grunddokumenten är vida och samstämmigt stödda, och ändras därför sällan. Debians konstitution garanterar också deras stabilitet: för att ändra ett stycke krävs en tre-fjärdedelars kvalificerad majoritet.
1.2.1. Förpliktelsen mot användare
Projektet har också ett ”socialt kontrakt”. Vad gör då en sådan text i ett projekt avsett för utvecklingen av ett operativsystem? Det är ganska enkelt: Debian är till för sina användare, och därmed indirekt samhället. Kontraktet sammanfattar de ansvar projektet tar på sig. Låt oss titta närmare på det:
Debian kommer att förbli 100% fritt.
Regel nummer ett. Debian är och kommer att fortsätta att bestå helt och uteslutande av fri programvara. Utöver det kommer all programutveckling inom Debian-projektet att vara fri.
Vi vill ge tillbaka till den fria programvarugemenskapen.
Varje förbättring till Debian-projektet i ett verk integrerat i distributionen ges tillbaka till författaren av verket (kallat ”uppströms”). Debian försöker att arbeta med gemenskapen istället för att arbeta isolerat.
Vi döljer inte problem.
Debian är inte perfekt, och vi hittar varje dag nya problem att laga. Vi kommer alltid att hålla vår felrapporteringsdatabas öppen för allmänheten. Felrapporter som sker över nätet är synliga för andra.
Våra prioriteringar är våra användare och fri programvara.
Denna förpliktelse är svårare att definiera. Debian gör därför ett val när ett beslut måste ske. Debian kommer att sträva efter en elegant lösning, och förkasta ett enkla lösningar som kan äventyra användarupplevelsen.Detta även om den elegantare lösningen är svårare att implementera.Det är alltså vad det innebär att prioritera användarintressen och fri programvara.
Verk som inte uppfyller våra standarder för fri programvara.
Debian accepterar, och förstår att användare kan vilja använda en del icke-fria program. Det är därför projektet tillåter en delvis användning av dess infrastruktur för att distribuera Debian-paket av icke-fria program som kan återdistribueras på ett säkert sätt.
1.2.2. Debians riktlinjer för fri programvara
Denna referens definierar vilken programvara som ”fria nog” för att inkluderas i Debian. Om ett programs licens uppfyller dessa principer kan det inkluderas i avdelningen ”main”; men å andra sidan, och förutsatt att en fri distribution medges kan det hittas i avsnittet ”non-free”. Avdelningen ”non-free” är officiellt inte en del av Debian; det är en tjänst erbjuden användare.
Denna text blivit en auktoritet för ämnet fri programvara, och har tjänat som en grund för ”definitionen av öppen källkod”. Historiskt är det därför en av de första formella definitionerna av konceptet ”fri programvara”.
GNU General Public License, BSD-licensen, och Artistic License är exempel på traditionella fria licenser vilka följer de nio punkterna i denna text. Härunder ser du texten som den är publicerad på Debians webbplats.
Fri vidaredistribution.
Licensen för en Debian-komponent får inte hindra inte någon part från att sälja eller att ge bort den som en delkomponent av en programvarudistribution innehållande program från flera olika källor. Licensen får inte kräva ersättning av något slag för en sådan försäljning.
Källkod.
Programmet måste inkludera källkod och måste tillåta distribution i både källkodsform samt kompilerad form.
Härledda verk.
Licensen måste tillåta ändring och härledda verk, och måste låta dem distribueras under samma villkor som originallicensen.
Integritet för upphovsmannens källkod.
Licensen kan begränsa källkod från att distribueras i modifierad form
endast endast om licensen tillåter distributionen av ”programfixar” med källkoden, i syftet att ändra programmet under byggtid. Licensen måste explicit tillåta distribution av programvaran byggd från modifierad källkod. Licensen kan kräva att härledda verk använder ett annat namn eller versionsnummer än originalprogramvaran (
Detta är en kompromiss. Debian-gruppen uppmuntrar alla upphovsmän att inte begränsa filer från att modifieras, varken källkod eller binära).
Ingen diskriminering av personer eller grupper.
Licensen får inte diskriminera personer eller grupper.
Ingen diskriminering av användningsområden.
Licensen kan inte förhindra någon från att använda programmet för ett specifikt användningsområde. Den kan exempelvis inte begränsa programmet från kommersiell användning eller genetisk forskning.
Licensdistribution.
Rättigheterna medföljande programmet måste gälla för alla till vilka programmet distribueras, utan behovet av en ytterligare licens för dessa parter.
Licensen får inte vara Debian-specifik.
Rättigheterna för programmet får inte bero på att programmet är en del i Debian-systemet. Om programmet extraheras från Debian och används eller distribueras utan Debian, men annars under samma villkor som programlicensen, ska alla parter till vilka programmet distribueras ha samma rättigheter som de som ges i samband med Debian-systemet.
Licensen får inte smitta ner annan programvara.
License får inte ange begränsningar på annan programvara som distribueras med den licenserade programvaran. Till exempel får licensen inte insistera att alla andra program distribuerade på samma medium måste vara fri programvara.